|
FJÄLLEN - EXOTISK VILDMARK PÅ SVENSKA
|
(publicerad div tidningar)
|
Varje år drar tusentals vandrare från hela världen till de svenska fjällen, en exotisk vildmark som börjar i Dalarna och fortsätter norrut tills Sverige tar slut.
Här är några tips om leder och utrustning plus lite bilder att inspireras av!
|
Fjällen i höstskrud. Kungsleden från Kvikkjokk till Abisko, september 2006. FOTO: ELISABETH WIKSTRÖM
( Klicka på ovanstående bild för fler bilder att bläddra mellan )
|
|
|
VILKA ÄR DET EGENTLIGEN SOM VANDRAR, det finns ett antal myter om fjällvandringar och fjällvandrare.
Som att det är vansinnigt jobbigt. Att man måste vara en fullfjädrad orienterare. Att det mest är 60-åriga gubbar i knickers och knätofs som vandrar.
Men allt fler ”vanliga” människor vill ha en aktiv semester och då passar fjällen perfekt.
– Du behöver inte ens skaffa massa utrustning, säger Putte Eby, platschef på fjällstationen i Abisko. I princip kan du kliva av tåget i kostym och hyra allt du behöver hos oss.
Han berättar att antalet vandrare ökar och att trenden går mot mer olika sorters människor i olika åldrar. Och japaner.
– De är galna i norrsken men gillar också sommaren och midnattssolen. Japanerna brukar komma i stora grupper och bo här några nätter och göra dagsturer.
I BEGYNNELSEN VAR FRILUFTSLIVET
i fjällmiljö förbehållet den svenska överklassen.
Safariliknande expeditioner drog till fjälls med ”infödda” bärare, och slog läger vid någon sjö.
Syftet var jakt, fiske och frisk luft, snarare än motion.
Fjällturismen för den breda massan smög igång med järnvägsdragningen från Östersund i Jämtland till norska Trondheim 1881.
I den vevan bildades Svenska Turistföreningen och vid foten av Sylarna byggde organisationen sin första fjällstation.
Antalet vandrare per sommar var knappt ett tiotal de första stapplande åren, men i takt med att ledsystem och logiställen
byggts ut har fjällen blivit mäkta populära.
Kungsleden i Lappland påbörjades av STF år 1900. Numera besöker ungefär en fjärdedel av Sveriges vuxna (15-70 år) fjällen
varje år så det är ett sant - och sunt - folknöje.
POULÄRASTE VANDRINGSSÄSONGEN ÄR
på högsommaren från mitten av juli och en månad framåt. Då är vädret som varmast och dagarna längst. Nackdelen är trängsel i stugorna och att sällan få njuta ensamheten
på leden.
Våren/försommaren har också sin charm när naturen vaknar, blommorna slår ut och smältvatten från glaciärer fyller fjällbäckarna. Men så kläcks myggen...
Hösten är mångas favorit när naturen glöder i rött och orange. Men rusta dig för kyla, i september brukar första snön falla.
Förstagångsvandraren kanske upptäcker, att frisk luft och motion i all ära - skönast är faktiskt det man slipper: teve, kommers, oljud – och mobiltäckning.
/ELISABETH WIKSTRÖM
|
VANDRINGSLEDER:
Jämtlandstriangeln,
Storulvån-Sylarna-Blåhammaren-Storulvån
3 dagar (12-19 km)
Ammarnäs-Hemavan,
Ammarnäs-Aigert-Serve-Tärnasjö-Syter-Viterskalet-Hemavan
6 dagar (4-21 km)
Abisko-Kebnekaise,
Abisko-Abiskojaoure-Alesjaure-Tjäktja-Sälka-Singi-Kebnekaise-Nikkaluokta
7 dagar (12-20 km)
SÄSONG:
Fjällstugorna öppnar vid midsommarhelgen och stänger tredje helgen i september.
LÄNKTIPS:
Svenska Turistföreningen
BOKTIPS:
Claes Grundstens böcker.
|
|
|
|
Packtips: Ryggsäck. Stabila vandringskängor. Jympaskor för ombyte och att vada i. Regnställ/poncho.
En uppsättning kläder enligt lagerprincipen att vandra i, en uppsättning för "fritiden". Karta, kompass, toapapper, reselakan, handduk.
Bra fjällkost är: Pulversoppa, knäckebröd, kex, salami, tubost, majonnäs, kaffepulver, tepåsar, havregryn med blåbärssoppepulver till gröt,
frystorkad mat, choklad, nötter, torkad frukt.
Ta med termos för sopplunch under vandringen och kåsa för att dricka ur fjällbäckarna.
Försök hålla packvikten under 14 kg. (Mer tips på STF:s hemsida).
Säkerhet:
Räkna inte med mobiltäckning. Vada genom djupa bäckar i jympaskor.
Hund:
Bor med ägaren i separata hundrum. Förbokas på fjällstation. I fjällstuga finns alltid plats.
Under högsäsong ska hund kopplas och alltid i nationalpark. I Sarek och Padjelanta är hund inte tillåtet alls.
Ta med hundmat (låt hunden bära själv i klövjeväskor?), tassalva, och flexikoppel/lina.
Priser (2014):
Medlemskap i STF, 295 kr (ger 100 kr rabatt per person på boende). Bädd kostar 370-495 kr i fjällstuga. På fjällstationerna kostar bädd i sovsal från 450 kr, dubbelrum från 1495 kr/rum.
Tälta: 100 kr (150 kr icke-medlem) kostar det att tälta inom STF-området. Då får man duscha, gå på toa, slänga skräp och laga mat i självhushåll-köken.
|
|
|
